Jacob Guntlack, tjuv, "stjärtgosse" i Lars Forssells Haren och Vråken har vid ett besök på slottet i förtid lyckats snappa åt sig Bellmans hyllningsdikt till Gustaf III. Pjäsen utspelar sig en varm sensommardag i Hagaparken. Det är den 19 augusti 1772 och inne i Stockholm inspekterar kungen sina trupper och försäkrar sig om sina officerares stöd för en statskupp. Han ska komma att få det stödet; adeln, som dominerar officerskåren, är oroad av den nuvarande regeringens idéer om att låta även högre ämbeten bli tillgängliga för det ofrälse ståndet.

I Lars Forssells pjäs utspelar sig också en revolution - ett uttryck för folkets dröm om att tillvaron skall vara rättvis; Att lagen skall vara lika för alla - oavsett samhällsklass.

Haren och Vråken uruppfördes 1978 och har spelats på en rad scener: på Stockholms stadsteater, Skånska teatern, Västerbottensteatern (i regi av Henning Mankell!), i TV2, på Ryska teatern i Riga för att nämna några.

Varför ville Ulla Winblad lämna Stockholm med sin dotter? På den utmärkta Bellman-websajten (www.bellman.net) kan man få ett svar:

Smuts, sjukdomar och trängsel

Huvuddelen av Stockholms 72 000 invånare bodde i staden mellan broarna, i raka höga stenhus avgränsade med trånga gränder. Kullerstensgatorna var bland de sämsta i Europa, och ansträngande att ta sig fram på, speciellt till fots. På bakgårdarna hyste man inte sällan djur, såsom höns, hästar, får eller svin. Smuts och avföring slängdes ofta bara direkt ut på gatan och bildade gyttja som slammade igen rännstenarna. Stockholm stank. Dysenteri, gulsot, tuberkulos och malaria (frossa) var några av de vanligaste åkommorna. Maten var ofta av dålig kvalitet. På grund av bristen på grönsaker vintertid förekom även skörbjugg. Sjukdomarna, överbefolkade bostäder och undernäring gjorde att Stockholm tävlade med Paris om att vara Europas dödligaste stad, med en dödlighet som periodvis var tio gånger större än idag.

Kort- och penningspel

Det rådde även spelhysteri.. En italiensk besökare på 1790-talet klagar: "Den stora fienden till allt socialt umgänge i Sverige, både i staden och på landet, och det som gör deras tillställningar till de mest andefattiga i Europa, är kort- och andra hasardspel. Kvinnor och män, gamla och unga varken tänker eller drömmer om något annat än kort. Den som inte kan spela, lämnas åt sitt öde och får meditera för sig själv i ett hörn."

Prostitutionen

Sexuella utsvävningar hörde till njutningarna och prostitutionen var oerhört utbredd. Prostitution var visserligen förbjudet och prostituerade dömdes till straffarbete, men det var helt normalt för herrefolk att gå till skökor. Trohet inom äktenskapet stod inte högt i kurs. I de lösa förbindelsernas spår spreds naturligtvis en del könssjukdomar, varav syfilis väl var den mest fruktade.